Vilka förberedelser krävs före tubinvalsning?
Ett bra resultat vid tubinvalsning börjar med rena kontaktytor, rätt utrustning och en kontrollerad inställning. Den här guiden beskriver arbetsgången från förberedelse till provvalsning och uppföljning under produktionen.
Vilka uppgifter behövs före arbetet?
Samla uppgifter om tubens ytterdiameter, väggtjocklek och material, tubplåtens tjocklek och material samt håldiameter, valslängd och eventuellt tubutstick. Dessa uppgifter påverkar valet av expander, drivutrustning och inställning.
Fastställ också önskad slutlig innerdiameter, tillåten avvikelse och hur resultatet ska kontrolleras.
Rengör tuber, hål och verktyg
Avlägsna rost, glödskal, spån, smuts och skyddsbeläggningar från tubändar och tubhål. Kontrollera att hålväggarna inte har längsgående repor och att eventuella spår är rena. Oljerester på tubens utsida kan försämra förbandets täthet.
Rengör expandern och kontrollera valsrullar och dorn före användning. Delarna ska vara hela och röra sig som avsett. Byt skadade eller urflisade delar innan arbetet fortsätter.
Smörj och underhåll expandern
Använd ett trycktåligt smörjmedel som är lämpligt för aktuell expander och tillämpning. Verktyget behöver smörjning samtidigt som tubens yttre kontaktyta ska vara fri från oljerester och andra föroreningar.
Rengör, kyl, inspektera och smörj expandern mellan tuberna. Genom att växla mellan två expandrar kan den ena rengöras och kylas medan den andra används. Efter arbetet rengörs verktygen och förvaras så att delarna inte rostar.
Välj drivutrustning och ställ in valsområdet
Elektrisk och tryckluftsdriven utrustning har olika egenskaper. Valet påverkas bland annat av utrymme, tillgång till tryckluft, utrustningens vikt och behovet av olika varvtal eller automatiska cykler. Kontrollera funktionerna för den aktuella maskinmodellen.
Anslagskragen, även kallad collar, ska anpassas till tubplåten och det område som ska valsas. Valsverktygens krage är vändbara, ena sidan lämplig för valsning jäms med tubplåten, andra sidan lämplig tuber med utstick.
Varvtalet behöver anpassas till tubdimension, material och valslängd. För högt slitage, värmeutveckling eller slirning kan tyda på att arbetssätt eller inställning behöver ses över.
Beräkna önskad innerdiameter
Utgå från uppmätt håldiameter samt tubens ytter- och innerdiameter. Den beräknade slutdiametern består av ursprunglig innerdiameter, diameterspel och ett tillskott för vald väggreduktion:
Slutlig ID = ID + (håldiameter − OD) + r × (OD − ID)
Reduktionsandelen r anges i decimalform. Skillnaden OD − ID är dubbla väggtjockleken. Valet av väggreduktion ska vara fastställt för aktuellt material och förband innan momentinställningen provas.
Använd vårat beräkningsformulär här
Hur många tuber behövs för provvalsning?
Använd en provplåt med cirka 10–20 tuber som motsvarar tillämpningen för att prova inställningen och kontrollera resultatet.
Ställ in momentet genom provvalsning
- Mät och dokumentera. Anteckna håldiameter samt tubens ytter- och innerdiameter. Beräkna slutlig innerdiameter för provet.
- Börja med låg inställning på valsutrustningen. Valsa provtuben tills utrustningen stannar enligt inställt värde och återgår.
- Kontrollmät. Mät tubens innerdiameter efter valsningen. Ett trepunktsinstrument kan användas för kontrollen.
- Justera nästa prov. Jämför resultatet med det fastställda målet och anpassa inställningen.
- Bekräfta inställningen. När målet uppnås låses inställningen och ytterligare ett prov genomförs innan produktionen börjar.
Om innerdiametern är för liten
Bedöm först om ytterligare valsning är tillåten för materialet. För rostfritt stål och titan bör omvalsning begränsas eller undvikas. Justera vid behov inställningen och gör ett nytt prov på en annan tub.
Om innerdiametern är för stor
Sänk inställningen inför ett nytt prov på en annan tub. En redan för stor diameter blir inte mindre genom ytterligare valsning. Den övervalsade tuben behöver bedömas separat och kan behöva bytas.
Start och kontroll av elektrisk utrustning
Kontrollera matningsspänning, anslutningar, driftläge och valt varvtal före start. Använd maskinens tillämpliga driftinstruktion för uppstart och inställning. Ändra inställningar eller program när motorn står stilla.
Vissa styrsystem använder effektmätning och registrering av motorns tomgångsbehov. Då behöver registreringen göras enligt maskinens instruktion, med hänsyn till arbetstemperatur och varvtal. Ett displayvärde i watt är inte ett vridmoment i Nm.
Kontrollera felkoder och displayindikeringar mot instruktionen för den aktuella styrenheten. Beteckningar och startsekvenser kan vara modellberoende.
Följ upp resultatet under produktionen
Kontrollmät tuber under arbetets gång för att upptäcka förändringar. Variationer i håldiameter och väggtjocklek kan påverka slutmåttet även när samma inställning används.
Ett kontrollprotokoll kan innehålla tubens identitet, material, uppmätta ingångsmått, beräknad och uppmätt slutdiameter, valslängd, varvtal, inställningsvärde och bedömning.
När en ny tillämpning påbörjas behöver inställningen verifieras på nytt, även om arbetet liknar det föregående. Fastställ provomfattning och kontrollfrekvens för det aktuella arbetet.